♥ Team Snorp ♥

Tjääna!

Täby-Roffe här, som vanligt gästbloggar jag efter tävling. I går, lördag, var vi alltså på tävling med Snorpan. Denna gång var det på Hufvudsta och klasserna som skulle hoppas var 1.00m och 1.10m. Vi hade tur med vädret även denna dag, det hade varit lite oklart hur det skulle bli med den frågan ett par dagar. Att hoppa på utebana i regn är ju inte direkt nån höjdare. Men dagen till ära sken solen.

Detta var alltså Snorpans och min debut på utebana, och den stora frågan var hur hon skulle reagera på detta. Skulle hon kolla på allt annat runtomkring eller faktiskt koncentrera sig på sin uppgift? Ingen visste. Hur som helst så hade hon på sig sin nya bruna outfit från Schockemöhle och var sjukt stylish och snygg. Ni som känner mig vet ju att jag kör efter devisen "kan man inte vara bäst kan man i alla fall vara snyggast". Och det skulle hon vara hur det det än gick.

Första klassen då, 1.00m. Scilla kändes fokuserad och sportig, bra början. Hoppade runt utan någon större ansträngning och plötsligt var jag i omhoppning. Eller fas 2 om man ska vara korrekt. På väg mot sista hindret får jag nån slags förvirrad tanke om att nästa startande står i vägen framför hindret jag ska hoppa. Rider ut vägen lite stort och inser då att det inte alls var det hindret jag skulle hoppa! Det var ju hindret lite bakom, till höger. Hur i hela helvetet lyckas jag göra samma misstag som förra gången, igen??? Jag som, som sagt, ALDRIG glömmer banan. Kan jag skylla på åldern eller? Nej just det, jag är ju bara 23 så det går inte... I alla fall så får jag rida lite slalom till sista hindret som Scilla klippte felfritt även det.  Felfri men med en rätt kass tid så vi blev inte placerade i den klassen. Lite surt, eftersom vi med största sannolikhet varit det om jag ridit rätt väg väg. Gabban undrade lite stilla (LÄS: högljutt) vad mitt problem med att komma ihåg banan var. Ja, ja, bara att skärpa sig till nästa klass.

Film nummer 1

 

Sista klassen var då alltså en 1.10m, nu kändes Snorp lite trött. Men vid gott mod! Jag fick driva till tusen, fick lite krampkänningar i benen där ett tag. Nu hade jag stenkoll på banan så när jag igen var felfri i grunden (fas 1...) så visste jag precis hur jag skulle rida. Fläskade på lite i omhoppningen, det är ju så man vinner tid på Scilla. Inte på att ta de små, tighta svängarna som andra kan ta. Det gick ju vägen och vi var felfria igen med en ganska bra tid. Men eftersom jag hade ett så tidigt startnummer så visste man ju inte om det skulle hålla hela klassen igenom, och om jag faktiskt skulle bli placerad. Men det gjorde det och vi slutade 3a! Snorpan fick alltså gå in på sitt livs första prisutdelning och galoppera ärevarv. Hon fattade inte riktigt vad det var frågan om men hon verkade tycka att det var kul. Hon tyckte i alla fall definitivt att det var kul med alla som klappade på henne och gav henne morötter.
Mycket trevligt tyckte hon!

Film nummer 2!
 

Dagens betyg för Diamond Scilla AKA Snorpan blir 5 av 5 toasters. Mycket bra häst!

Nästa tävling blir den 19 maj på Märsta. Även då hoppar vi 1.00m och 1.10m. Då håller vi tummarna för att vi ska ta hem en ny plakett att spika upp bredvid Hufvudstas. :)

Simma lugnt kompisar, peace out!

/Täby-Roffe

Bildbomb