Idag har det varit en lite hektiskt dag men ändå en bra dag. Började som sagt min dag i stallet med morgonfodring och utsläpp. Min fina Emma kom och hjälpte mig med de sista hästarna, hon hade även tagit med sig frulle till mig. Göllan. Sen var det banbyggning på agendan. Det var en massa bommar idag, massa studs. Cajsa, du hade ÄLSKAT dagens övning. Snorpan kändes jättefin i framridningen. Jag kunde korta henne i galoppen och länga galoppen utan att hon blev springig. Vi började dagens arbete med att lägga upp stigbyglarna i traven och snorpo var super. Hon kändes mjuk och följsam enda tills vi skulle börja galoppera över bommarna. Det är som att man trycker på en knapp så blir hon hetsig och spänd så efter två varv bröt jag av till trav och gjorde övingen i trav, då började hon slappna av igen. Efter det så var hon super. När vi fick ta stigbyglarna igen var hon som en smörklick. Galoppen gick kalas och jag kunde bara rulla runt i övningarna. SÅ duktig var hon. Jag sa att min sista Helena träning var den bästa men den här slog det med hästlängder. Det känns äntligen som att vi kommer någonvart. Inget avbrott, inget studsande och ingen stålfjäder. Fina fina hästen. Jag tror att Snorp kommer vara super i morgon. Hon är i alla fall lösgjord.
Efter träningen var det dax för lunchfodring och rallyfart till Håkan som skulle hjälpa mig med nyckeln.
Och vet ni va, han fixade den. Jag kom in i lägenheten så nu ligger passet i bilen. Så skönt.
Allt är klart för morgondagen, allt är smort och transporten är klar. Nu är det bara ryttaren och hästen som ska bli klara också. Hann även städa lite när jag kom hem. Så nu sitter jag i soffan och myser. Ska snart gå och lägga mig, ska försöka hinna rida Durre eller Iffe innan tävlingen.
Här kommer en skitful banskiss från idag. Visa lite förstående.
Igår efter stallet ska jag åka hem till mami och papi för att kolla posten och allt det där man gör till folk som är borta. Jag har bott i den där lägenheten i sju år, haft samma nyckel men igår ville min nyckel inte funka. Jaha, tänker jag och undrar lite värför mamma och pappa inte har berättat för mig att vi bytt lås. Varför har inte jag fått en nyckel för?! Min nyckel har alltid varit väldigt trög men nu gick det verkligen inte, men hur som helst så tryckte jag till lite och nyckeln böjde sig. MEN BRA! Jag blir inte jätteupprörd då de kommer hem på onsdag så jag dör ju inte av att inte komma in tills nu.... Pappa skickade just ett sms "ring Håkan så kan han nog fixa, Scillas pass ligger i köket". MEN JA VA BRA!!! Glömde ju bort att eftersom Botkyrka ville komma med i Guinness rekordbok på världens längsta tävling så fick ju jag inte med mig passet utan det hamnade kvar i bilen. Så nu ligger det hos mamma och pappa, jag har stalltjänst 7-17 och är inte hemma först 18-18.30 så hur sugen är Håkan på att komma då kan man undra?!
Nej men varför ska mitt liv gå bra för när det kan gå dåligt?
Hoppas ni väcktes bättre. Nu är klockan 06 och jag ska dricka te, sen bär det iväg till mina fyrbenta vänner.
Men vad händer, jag är så sjukt trött hela tiden. Idag har det jobbats och sen till snorpan för lite mys. Hon fick stå med sina nya backisar och mysa. Ingen ridning idag, men imorgon är det dressyr med Emma efter jobbet. När jag kom hem så satte jag mig i soffan, frös lite och la mig under täcket sen så somnade jag visst. Men bra, att somna klockan halv åtta en torsdagskväll för att vakna två timmar senare är ingen höjdare. Jag håller nu på att baka en liten kaka till mina kära kollegor. Sicken helg jag kommer att ha också. Jag är ju ledig, woho men såklart så är inte Smarre hemma då men jag ska träffa pojkarna och så är det ju tävling. På lördag är det heldag i stallet plus att jag från och med lördag har tre hästar att ta hand om. Mycket ridning, sådant gillar vi.
Pratade just med Johanna, om vi har tur som så kommer det hända en rolig grej. Mest roligt är det nog för Johanna dock. Men jag känner att jag får vara med på ett hörn.
Nu ska jag kolla till min lilla kaka.
Det var en gång en liten pöjke som kallades Smarre som en tisdagskväll spårlöst försvann, han flickvän grät och var upprörd. Vart var Smarre? Hade han lämnat henne? Hon letade överallt men ingenstans fanns han. Vart kunde han vara? Hon beslöt sig till slut för att besöka hans telefon i hopp om att få något typ av ledtråd. Och där var den, namnet på den senaste person han pratat med. Hon tänkte till och beslöt sig att ge det ett försök. Hon skickade ett sms : " Hej, är du med min karl?"
Hon la ner telefonen och inom en minut ringde de och det var Smarre. Hon blev så glad, han levde. Han hade inte lämnat henne. Tur. Hon avslutade samtalet, borstade tänderna och la sig i soffan och hälsade på hos John Blund.
Smarre var äntligen återfunnen.
Själv så sitter jag hemma hos fröken Hallerstedt och har vårat onsdagsmys med Grey´s, middag och en massa mys. Och eftersom det är onsdag så har ju Johanna även Snorpan. Idag har hon ridit ordentligt så att Snorpan löddrade på slutet. Men hon hade varit superfin så det är ju kul.
Världens bästa Cajsa hade ju även mockat, hon gjorde ju det även igår. Hur bra är hon inte? Jo det ska jag förklara. Hon är BÄST.
Annars har det varit en bra dag. Jag är väldigt väldigt trött bara. Men ska försöka sova på fredag.
Nu måste jag koncentrera mig på Grey´s.
...här kommer man hem i hopp om lite tisdagsmys. Men nejnej, då kommer man hem till en svart tom lägenhet.
Eh, hallå?!?!
Vart fan är Smarre lixom? Ingen som vet?! Om ni har tips kan ni ju gärna ringa eller messa mig. Annars får jag helt enkelt kasta in handduken och ringa till Hasse Aro och be Efterlyst fixa biffen.
Annars har jag haft en rätt bra dag. Kidsen har haft Solsystems kalas idag och var superduktiga men framför allt söta. Efter skolan var det dax för crazy snorp. Det fick bli ett utepass vilket Snorp gillade starkt. De bockades, sprangs fort och allmänt hysteriskt. Om hon kunnat skulle hon nog vänt ut och in på sig idag. Men galoppen och alla byten var kalas, förutom att hon alltid måste bocka första gången man byter från vänster till höger. What´s up med det? Sen bar det av till fröken Hallerstedt som bjöd på broccoli-skinkpaj och mys.
Nu ska jag, i min ensamhet uppenbarligen, mysa ner mig och försöka sussa lite. Är sjukligt trött.
God natt på er.
To be continued om Smarre....
Så har mitt humör och min dag sett ut. Det är mycket jag grubblar på nu och det är vissa jag inte riktigt vet vart jag har. Då är det skönt att jag har mina fyra trognaste att förlita mig på nu när mammsen och pappsen är borta. Vad skulle jag göra utan min fina Martin och mina tre finaste vänner Annika, Johanna och Patrik. Jag är så otroligt glad att jag har er i mitt liv. Ni finns alltid där när andra sviker. Älskar er.
Idag är första dagen då jag verkligen saknar mina föräldrar. Jag vill att de kommer hem typ nyss. Jag vill kunna ta upp telefonen och ringa min mamma för att egentligen inte säga någonting alls samtidigt för att säga så mycket. Mamma är mitt viktigaste bollplank i livet. Pappa är min viktigaste support.
Snorpan hade vilodag och mysdag. Hon var på strålande humör. Min fina häst.
.. och jag är så otroligt osugen på att jobba. Förskyld och ont i halsen och så fruktansvärt trött. Idag skulle jag bara vilja vara hemma och städa, tvätta och åka och mysa med hästen. Hur som helst så var Scilla superduktig igår, hon vart lite spänd när hon gick in på banan men skötte sig bra. Ett pet i om hoppningen så det är ju mer än godkänt. Hon skötte sig hela dagen till det att vi skulle lasta. Min lilla häst går alltid bara rakt in, men inte igår. Hon skulle absolut inte gå in i den där lilla lådan man drar efter en bil. Bra att välja dagen då jag har som mest tålamod också. Snälla Åsa kom och hjälpte oss och vi fick in henne. Åsa är en riktig stjärna. När vi sitter i bilen tror jag att jag kommer på problemet. Snorp brukar ofta åka i Isas släp med fasta väggar, i Cajsas är det "lösa" väggar.
Förövrigt så fyllde min fina Bror trettio år igår. Han och resten av familjen ligger som sagt på en sandstrand och myser medans jag fryser här hemma.
Snorpschema:
Måndag: Vila
Tisdag: Dressyr
Onsdag: Markarbete med JH
Torsdag: Ut
Fredag: Longera
Lördag: Helena träning
Söndag: Södertälje
Glöm inte att ställa fram klockan idag. Johanna och jag är nyss hemkomma efter nattens jobb och ska nu skutta i säng för i morgon är det tävling som står på schemat. Jag har ju inte riktigt hunnit skriva sen i i fredags och då vart det ju enbart tre små rader och jag måste ju hålla mig uppdaterad så mammsen och pappsen vet hur det går med deras lilla häst nu när de ligger på en sandstrand och gottar sig. Snorpan skötte sig som sagt super i torsdags. Även denna gång var det fokus på galoppen. Jättebra övning och Scilla var så fin. Det var några gånger då jag bara kunde sitta och njuta på hennes rygg. Underbar känsla. Igår var det först jobb i skolan och sedan på tegel. Jag och snorp var ute och myste i skogen, hon älskar att vara i skogen och lunka. Gullegullegulle häst. Idag låg hon på lite ock kändes lite stel vilket hon faktiskt typ aldrig gör men hon blev så fin på slutet. Jag hoppas att det kommer gå bra i morgon och att hon inte blir spänd. För det är när hon blir spänd hon får störst problem med galoppen, och i idag är det ju läktare med peoples på också. Men som sagt, vi tar en tävling i taget. Övning ger färdighet.
Nej nu måste jag verkligen sova, ska ju upp om sisådär fyra timmar igen.
God natt.
Nu har det varit vårväder i tre dagar. MYS. Jag ska alldeles strax åka till min gulliga häst. Snorpan skötte sig riktigt bra igår på Helena träningen. Berättar mer om den ikväll, för jag måste verkligen åka nu. Idag är det barbackamys ute i mysvädret.
.. kommer nog aldrig att bli min grej. Eftersom jag har sömnsvårigheter och vaknar fyra timmar efter att jag somnat efter jobbat hela natten så fastnade jag framför ett program på sjuan, ingen aning om vad det heter men det födds en jädrans massa barn iaf. De har satt upp typ fyrtio kameror i alla rum från ALLA vinklar och jag känner nu efter att ha sett detta är det där med att föda barn nog aldrig kommer bli min grej. Det verkar så sjukt onödigt och göra så jädra ont. Är det värt det? Seriöst, dom ligger där och skriker, gråter och ser ut att må sisådär halvbra. Nej fyfan. Mammsen du får kanske nöja dig med ditt barnbarn på sjuhundra kilo istället, hon kanske till och med kan ge dig ett barnbarnbarn?! Sötare än socker är hon också, kommer ju bli väldigt taskigt mot ungen att tävla mot Snorpo. Nej, ska jag någonsin ha barn som Smarre planerar att vi ska får de tamefan skära upp mig, jag tänker inte bajsa på mig och krysta ut någon unge. 
Hej och hå, nu är man hemma igen efter en natts jobbande. Sitter och myser med frugish och ska snart blåsa upp min lilla madrass. Annars har dagen varit ganska mysig. Började med mysfrukost med Johanna och sedan iväg till snorpan. Hennes ben var superfina och hon var superfin i ridningen. Hon fick även vara lite draghjälp till bebis Tessan och Jessica. Min häst är bäst, Tessan slet sig i longeringen och sprang runt Snorpo och vad gjorde hon, ingenting. Eller när longeringslinan gled över hennes ben första gången hoppade hon till lite men sedan stod hon helt stilla. Duktiga häst. Imorgon är det hoppning på schemat. Vi hörs då helt enkelt.
God natt.
Sicken helg jag har haft. När jag vaknade på fredagen var jag fortfarande jätte besviken på mig själv från träningen dagen innan, var helt låg hela dagen på jobbet. När jag väl kom hem var det kalas för full muggar för Martin och hans vänner, som tur var gick de hem vid halv ett och jag hann packa och somna klockan två. Jag hade dock lätt kunnat gå och lägga mig redan vid nio om det inte hade varit folk här. Klockan kvart i sju på lördags morgonen ringde klockan óch det var bara att stiga upp, med john blund kvar i ögonvrån klädde jag på mig och begav mig mot stallet och den längsta dagen i mitt liv. Väl i stallet möttes jag av mina två superstjärnor, Cajsa och Robin som båda var på glatt humör när de fick vada genom våra små insjöar för att komma till hagarna och släppa ut hästarna. Snorp fick gå ut ett litet tag för att sedan tas in för lite grooming. Kan man inte vara bäst måste man trots allt försöka vara snyggast. Det är lite av mitt motto. Superryttarinnan gled in runt elvasnåret för att knoppa adhdhästen, hon fick cirkus femtio små anfall innan hon var klar. Medans hon lugnade sig med en cigg och cola kom mammsen och pappsen för att slänga på transporten. Väl på plats fick de möta sin fantastiska dotter som var på sitt supermysiga humör som bara hon kan vara på när hon inte ätit och fått sova. Har hört att hon ska vara jävligt mysig då. Malin och Inferno gled in på stallplan och sa att det gick sjuhelsike fort på Botkyrka, så vi kastade in den fantastiska hästen och brummade iväg. Skulle de klara sig upp för helvetesbacken?! Ingen visste och bad en stilla bön till den skäggige mannen uppe bland molnen, men vet ni.. Det gick, PRISA GUD skreks i bilen och färden fortsatte. Superryttarinnan var lite nervös för om vi skulle hinna fram i tid när vi rullade förbi Västberga (en förort utanför Stockholm). När vi äntligen kom fram hoppade superryttarinnan och hennes trogna följeslagare ur bilen för att ta reda på om vi hade hunnit. Det hade vi, men det var visst bråttom. Avdelning A hade redan varit säger ett litet efterblivet troll som står och glor vid banan när det är folk som går banan. HERREGUD, tänker vi och går ner mot transporten. Snorp står och myser i transporten med sina favoriter, mammsen och pappsen, när vi kommer ner. Vi beslutar för att chilla en stund innan vi tar ut henne. Superryttarinen beslutar att det är dax att ta ut hästen så hon hinner rida fram i lugn och ro plus att vi bestämt att Snorp skulle få gå och spana runt lite och ta in atmosfären på plats. När Superryttarrinnan känner sig klar så stegar vi upp mot tävlingsplatsen och vad händer???
Jo, det har inte ens hunnit med hälften av klassen i en meter. Det lilla efterblivna trollet hade alltså ljugit för oss. Vad skulle vi göra nu, vi hänger kvar ett tag och mammsen gick runt och runt med världens mest fantastiska häst. Vi beslutar oss till slut att så här kan vi ju inte hålla på, går ner mot transporten igen och lastar in. Vi har nu varit på plats i cirkus två tre timmar, våran uträkning hade gått helt åt fanders. Vad är det som händer egentligen, hade domaren dött av syrebrist uppe i sitt domartorn eller varför gick det så långsamt. Superryttarinnan samlar krafter genom lite pastasallad och beslutar igen för uttag av häst, hoppar upp, rider igång och vi beger oss igen upp mot tävlingsplatsen och vad tror ni händer nu? Vi har nu varit nere vid transporten i en timme ungefär, jo det har enbart varit sex ekipage inne på banan. MEN ÄR DETTA ETT SKÄMT,utropar jag och sliter av lite hår på huvudet. Ännu en gång får superhästen gå omkring undrandes, efter nästan en och en halvtimme får Superekipaget äntligen gå in på framridningen för att nästan bli påridna tre gånger. Herregud. Väl inne på banan är super ekipaget super duktiga, superhästen är dock väldigt trött vid detta laget men kämpar på och efter lite slängtrav i ett hörn så slutar de på åtta fel. Vad tror ni klockan är nu? Det ska jag säga er, klockan är kvart i sex. KVART I SEX. Vi trodde seriöst vi skulle starta runt två, vara hemma senast halvfyra fyra, hinna napa innan jobbet, äta och jobba hela natten. Istället fick vi stressa hem, kasta oss in i duschen och ner till jobbet. När klockan var fyra på morgonen och vi äntligen kom hem värkte varenda muskel i min kropp och jag mådde illa av utmattning. Det har aldrig varit så skönt att gå och lägga sig som det var den morgonen. Mamma och Pappa ska ha en eloge och medalj som vandrade runt med superhästen hela dagen lång och hade packat med sig super god mat till oss.
Här kommer lite bilder.
Isa, din pony mår super. Vi var på en promenad idag. Eller promenad och promenad, han hoppade mest omkring och jag skrattade mestadels åt honom.
När jag kom hem idag hade min superkarl myst till det och lagat middag åt mig. Fina fina Smarre.
Hej då och God natt säger nu jag och världens längsta blogginlägg.
Min helg har gått i ett, men håll ut! Ikväll kommer det inlägg om helgens bravader.
...tio steg bak. Japp det är så jag och Snorpan jobbar. Igår var det som sagt Helenaträning och Snorpan var typ bäst i början i trav och galopparbetet. Hon var så satans fin att jag satt med ett sådant töntigt smile hela tiden men sen så kom de, monsterhästen från helvetet dök upp. När hon blir trött så blir hon spänd så går hon in i en egen liten värld där hon blir helt okontaktbar. Spelar ingen roll vad man gör för hon lyssnar inte, verken framåt eller bakåt eller åt sidan. JAG BLIR GALEN. Jag kämpade så mycket igår att jag hade kramp i både rygg och lår igår, idag är min rygg helt paj. Tillslut vill jag bara ge upp. Igår var hon värre än på länge att jag till och med blev lite tårögd och folk som tror att det bara är att sitta upp och fixa är välkomna att höra av sig. Men som sagt hon var super fin första halvtimmen och jkag tror att hon kommer vara grym i morgon. Emma är i Flyinge så jag ska jobba istället för henne idag fast jag inte orkar och hade planerat så mycket annat att göra idag men pengar är pengar. Håller även på att baka cupcakes såhär på morgonkvisten. 
Vart tog våren och min bloggning vägen, ja det kan man lätt undra. Just idag är jag ledig från skolan man ska tillbaka imorgon för att jobba med ligisttvåan. Mina söta treor ska få lite cupcakes också. Snorpan har skött sig bra denna vecka och idag är det Helenaträning. Det är min absoluta favoritträning. Dock så är ju Emmsan på väg ner till Flyinge för SM. Jag håller ALLA tummar och tår, hade så gärna velat följa med. Men som tur är har jag ju Cajsa med mig. Jag har suttit nu i cirkus två timmar och bråkat med youtube så jag kan lägga upp filmen från Johannas och Snorps senaste träning men det går sådär måste jag påstå, den gör inte riktigt som den blir tillsagd och gör mig galen. Jag har en känsla i magen som säger att Snorp kommer vara skitbra på lördag. Btw, så är det sådan skillnad på hennes galopp. I måndags galopperade hon hur bra som helst i vårat lilla dressyrarbete. Duktiga häst. Tisdagen bjöd på mysutetritt med Cajsa och Emma. Så himla härligt och Scilla var taggad. Haha. Hon tycker oftast att trav är för töntar och sken är mer en gångart som borde tas mer på allvar gärna med lite bocksprång. Gullan.
Nej nu måste jag skynda mig att städa. Har en massa att göra idag innan Helena.
Sjukt nöjd över att jag beslutade om att ta en liten nap på eftermiddagen efter att jag kommit hem från Spank och Johan, med tanke på att jag vaknade nu och inte kan somna om. Ska dock verkligen försöka göra de nu med tanke på att jag ska upp och jobba i morgon igen efter mitt lilla sportlov. Har suttit och kollat runt lite på sadlar, hittat en som såklart bara råkade kosta 27.000, mami hur sugen är du?!?!?!? Tror jag kommit på en present till Smarre också, måste ju vara extra bra när man fyller gubbeålder. Åh, i morgon ska jag ta tag i mitt tjockis problem igen. AAAAAAAAH, men jag kan ju inte vara fet och patetisk hela livet. HEJ OCH HÅ.
Varit hästledig i två dagar nu, mycket märkligt.
Nej nu ska jag skriva upp snorpos veckoschema sedan bums i säng.
Måndag: Dressyr med fokus takt och galopp
Tisdag: Ut, kondisträning
Onsdag: Johanna trimmar
Torsdag: Markarbetsträning för bästa Helena
Fredag: Vila,promenad,bad
Lördag: Botkyrka
Söndag: Barbacka i skogen
Bloggar ikväll, nu ska jag hämta hem min fina vän från Bali. Ja, eller rättare sagt från arlanda.
Hade blivit en jädrans lång bilresa annars.
Tack gud för det. Igår var det en mysig dag. Först var det läktarhäng på bästa ridskolan, Djursholm. Lunch med bästa girlsen, soffhäng och mys med världens finaste häst. Johanna och Snorp skötte sig riktigt bra igår, det kommer nog gå kalas nästa helg om Snorpan bara är avslappnad men hon kommer nog vara fin iaf med tanke på att det är Helenaträning på torsdagen. Hon blir som en smörklick efter, mycket bra tajming på den. Igår var det mycket fokus på att Johanna skulle få snorpan rak och känna galoppen, hon skötte sig väldigt bra. Vi hoppade på en långsidan tre plank med fjorton, och sjutton meter emellan om jag inte minns fel, oxer på båge till ett räcke och en kombi. Jag blir så glad nu när snorp inte längre har någon tendens till att hoppa studs i kombinationer längre, hon kommer nästan alltid perfekt i dom nu mera. Underbara lilla häst. I framridningen fick hon rida på volt med fyra galoppbommar samt göra volter och byta galopp varje gång. De red alltså som en åtta. Bommar, volt runt hinder, byte, bommar och så vidare. Där red Johanna riktigt riktigt bra. Snorp fick ha huva på sig också för testing, hon brydde sig inte ett dugg. Det kommer film och foton sen, för nu ska jag åka till Roo Gård och sen till snorpan. Pappsen är här nu och fixar det sista i hallen. Han är bäst min Pappa.
